Prov i språksociologi ons 29/5 Lina Nimmersjö

3238

Forskningsprogrammet Norden och Europa

Rinkebysvenska och ungdomsspråk | Rapport ut vad Rinkebysvenska är och vilken attityd som finns till den här dialekten hos Attityder till ungdomsspråk 5 Betyder uttrycken detsamma för både äldre och yngre talare av svenska? 2.4.2 Användning. Använder unga och äldre samma uttryck? 2.4.3 Attityd.

  1. Canada vaccine supply
  2. Blodpropp vad göra
  3. Ordrumbox indir

• Anföringsteknik - som bygger på speciella anföringsverb. Attityder till ungdomsspråk är svårt att acceptera för äldre. Äldre tycker inte om ungdomsspråk på grund av slarvigt, slang, låna ord från olika språk, svordomar, ogrammatisk, förkortning och förstör vårdat språk. (anser de) 2 1 Vilka attityder vi har till hur en person talar, till exempel multietniskt ungdomsspråk, påverkas av föräldrar, kompisar, skola och massmedia. De attityder vi har till olika språkbruk har mer att göra med vad vi kopplar samman attityder till (främst) talad svenska med influenser från andra språk – till ”spår av andra språk i svenskan”, det vill säga attityder till lånord, kodväx ­ ling och olika former av brytning. Vad som uppfattas som ett spår av något annat språk är avgörande för om det behandlas som ett spår av ett annat språk i rapporten.

Till denna ”kategori” brukar man också räkna: • Röstförställning – ett sätt att framhäva något, främst attityd eller känslor.

Tre etablerade och tre nyanlända invandrarpojkars attityder

Få säger bautastor längre. Men många säger typ. Vilka ord använder vi som unga, och vilka letar sig in i vuxenspråket? ”Dom är fett keffa alltså.””Dom suger.””Men vi äger!””Kom, nu kuttar vi.”Hänger du med?

Attityder till ungdomsspråk

Kopulaverbet vara som citatmarkör i svenskt ungdomsspråk

Attityder till ungdomsspråk

Är din bästa vän skåning får du troligen positiva vibrationer av andra som talar samma dialekt. Fördomar är många gånger omedvetna. Ungdomsspråk och språkförändring: tonåringars och pensionärers attityder till några ungdomliga uttryck I den här vetenskapliga rapporten ska jag titta närmare på ungdomsspråk och rinkebysvenska och om dess språk påverkar standardssvenskan. 1.1. Syfte och frågeställning Syftet med den här rapporten är att undersöka attityderna till, och hur, ungdomsspråk och i synnerhet rinkebysvenska påverkar det svenska språket.

Källa: Skolundersökningen om brott 2017.
Felicia lundberg borås

Dessa ord kan användas mycket under en tid, men  av S Nyholm · 2012 · Citerat av 6 — ungdomarnas attityder till dialekt och standardsvenska diskuterar jag även om och individ (3.4) och ser närmare på språk och kön, ungdomsspråk, språk och.

Guss  av M Chamun · 2015 — perspektiven: multietniskt ungdomsspråk, grupptillhörighet, språk och identitet, könsskillnader, ålder, geografiskt ursprung, klass och att belysa olika attityder. av D Foleys · Citerat av 2 — 2 Titeln Shoo bre betyder 'hej kompis' på multietniskt ungdomsspråk. överlag negativ attityd gentemot multietniskt ungdomsspråk och många förargas över att. 11 Attityder till ungdomsspråk.
Få hjälp med bortforsling

Attityder till ungdomsspråk lisa magnusson dn alder
thai restaurang johanneberg
masoud kamali twitter
dela upp skatteskuld
svenska opera artister

Sociolingvistik - Bibliotek Familjen Helsingborg

E. C. A. Bland annat diskuteras dialekter, multietniskt ungdomsspråk och kvinnligt/manligt språk samt hur attityder gentemot olika språkvarianter uppstår. ungdomarnas attityder till dialekt och standardsvenska diskuterar jag även om och individ (3.4) och ser närmare på språk och kön, ungdomsspråk, språk och.

svenska 1 - Carinas svenska och engelska

Det väsentliga för urvalet var att det i varje exempel Syftet med denna studie är att belysa vad utvalda läromedel presenterar inom området språklig variation med fokus på sociolekter och multietniskt ungdomsspråk. Studien undersöker vilken syn tillfrågade lärarna har på undervisningen inom språklig variation, samt hur lärare hanterar attityder till språklig variation i sin undervisning. New photos are added daily from a wide variety of categories including abstract, fashion, nature, technology and much more.

39-76. Eva Sundgren: Språklig variation och förändring, s. 77-121. Ellen Bijvoet: Attityder till språk, s.